Min kloka kollega brukar ofta likna mig vid ett fyrtorn som alltid ser långt fram. Sedan säger hon åt mig att försöka fokusera på nuet. För resultatet kommer oftast ett kvartal senare. Jag vet att hon har rätt och periodvis brukar kunna sänka siktet. Speciellt om jag har en spännande utmaning i händerna.
Nu är det dags att erkänna att det var alltför länge sedan jag sänkte siktet. Jag kom hem efter påskledigheten och insåg att jag inte varit hemma på många månader. Det känns jobbigt men ändå skönt. För utan denna insikt kommer jag aldrig att kunna förändra min fyrtornsliknande tillvaro till här och nu.
Här och nu innebär stora doser av mod och kraft för mig. För jag är tryggare när jag siktar långt fram.
Här och nu innebär arbetsmöte med kund i morgon. Då ska vi färdigställa första utkasten på målprogram till blivande e-learning. Det är skönt för då jobbar vi mot resultat med närvaro.
Ett fyrtorns bekännelse sträcker sig inte längre än så.
Ta hand om er! <3
