För ungefär två år sedan var jag verksam som ambassadör för kvinnors företagande, på uppdrag av Tillväxtverket. Jag ser mig fortfarande som ambassadör även om jag valt att kliva av det formella uppdraget. Hur som helst, I Värmland tog vi initiativ och genomförde en Tankesmedja. Vårt resultat publicerades i VF. Förmodligen ganska obemärkt.
Jag väljer nu att publicera vårt resultat igen som en påminnelse att det finns mycket jobb kvar att göra innan målet är nått. Det har hänt en hel del och det är jag glad för. På onsdag utlyser Tillväxtverket pengar som är märkta ”Kvinnors företagande – en tillväxtfaktor” och det ska verkligen bli spännande att se vad som önskas denna gång. Texten nedan är producerad i samverkan mellan ett antal företagare i Värmland:
När vi tänker på företagande och blickar framåt i ett samhälleligt perspektiv syns svaga bilder av hur vardagen kommer se ut. Det är betydligt lättare att skapa positiva målbilder om man är idrottare.
Som företagare drivs vi av en outtömlig kärlek till det vi gör och passionen till entreprenörskapet tycks glödande och riktigt långlivat. När motgångar blir för stora och stress vid hög arbetsbelastning tär…ja, då vänder vi oss till varandra och ger kraft och peppande tips och råd.
En stor del av oss företagare är ytterst måldriva och motiverade av att tjäna pengar så varför är vår bild av samhället svag?
Förutom att vi är företagare är vi också kvinnor.
Låt oss blicka framåt till en dag i maj 2017 och läsa hur en företagare upplever vardagen.
Dagispersonalen ser inte märkligt på mig när jag, efter två veckors osynlighet på grund av hård arbetsbelastning, kommer och hämtar mina barn. När jag sedan ber att få ändra tid under kommande vecka på grund av snabba förändringar i företagets agenda har de stor förståelse.
När nästa vecka sedan kommer blir ena barnet sjukt och jag väljer att vara hemma. Jag fyller i en enkel blankett och mailar direkt in till Försäkringskassan. Jag ler när jag minns hur det var i början på 2000-talet då jag inte ens anmälde vård av sjukt barn för det var så många blanketter att fylla i. Det nya systemet är verkligen lätthanterligt och det är aldrig någon som misstror mig för att jag är företagare. Skönt!
När jag som företagare har många möten inbokade brukar jag försöka åka kollektivt för både ekonomi och miljö. När de nya turlistorna infördes blev det ännu lättare att färdas både lokalt och regionalt och det vinner alla på. I morgon har jag tre möten inbokade och jag behöver inte ens ta bilen.
Sedan alla offentliga organisationer började använda sig av time management blev det verkligen en skillnad i samhället. Jag behöver inte längre avboka möten för att sitta i telefonkö till vårdcentralen. Den mer tillåtande attityden till flexibel arbetsplanering har gett fler människor möjlighet att framgångsrikt bedriva sina företag.
När jag i min vardag som företagare arbetar möter jag mina likasinnade i öppna och transparanta nätverk där vi på ett prestigelöst sätt byter kunskap och erfarenhet. Den satsning som gjordes av Maud Olofsson som näringsminister, ”Kvinnors företagande stärker Sverige” fick så goda resultat att man till slut lade ner arbetet med ambassadörer för kvinnors företagande och valde att satsa allt fokus på ambassadörer för företagande i Sverige.
Just nu har jag tre olika styrelseuppdrag som jag varvar mellan och det är verkligen stimulerande. Då samtliga styrelser är sammansatta efter kompetens med en lagom mix av män och kvinnor finns det alltid möjlighet till utveckling av så väl ledning och verksamhet. Här om dagen ringde lokalpressen och ville göra en artikel om mig. Jag är en av länets mest framgångsrika företagare och min dotter när min dotter återigen ville höra om mitt arbete i företaget svarar jag oftast ”jag gör det jag är bra på och därför mår jag så bra. Det är en gåva att driva ett företag och jag vill alltid vara företagare”.
Men för att vara bra på företagande krävs det också ganska stora doser av respekt båda för sin egen del och från omgivningen. Jag minns med fasa att det fanns en tid då företagandet ansågs vara något som bara män skulle syssla med.
Nu känns det bra att fortsätta utvecklingen mot ett balanserat näringsliv där det finns kongruenta system mellan samhälle och företagande. Jag försöker dra mitt strå till stacken genom att vara mentor för några olika adepter med olika företagande. En klok kvinna brukade säga ”Olika barn skapar nya lekar” och genom mentor-samtalen jag har hittar jag alltid nya spännande perspektiv på vad företagande och utveckling kan ge samhället.
När det blev lika naturligt att välja företagande så som man väljer studier och arbete skapades också en större och mer vedertagen medvetenhet om styrkan i entreprenörskapet i vårt samhälle.
Styrkan i att vilja skapa hållbara företag som bidrar till tillväxt i det land som vi lever i.
